Fler bottenstockar

Våren 2020

Vid inspektion av bottenstockarna under sittbrunnen visade sig en ha lite begynnande röta. Den var byggd i två delar på höjden, förmodligen eftersom den var drygt 50 cm hög, och var angripen i skarven mellan delarna. Jag beslutade mig för att byta den, och den närmast akterut.

För att komma åt nitbrickorna borrade jag med en proppborr för att frilägga brickorna, som relativt enkelt kunde dras av. I kölslaget satt det skruvar från utsidan som trots sina 86 år följde med ut efter lite tvång. Om man är noggrann och rengör skruvskallen, använder en vass mejsel med bra passform och knackar in den i spåret med en hammare, brukar man kunna få ut riktigt gamla skruvar utan att de går av eller att skallen smular sönder. Ju längre de suttit, desto mer vördnad måste man visa när de ska ut.

Med en kombination av spännband och ett avdragarverktyg kunde båda bottenstockarna dras upp någorlunda hela, för att användas som mallar till nya.

Det visade sig att rötan var minimal, och de hade säkert kunnat sitta kvar många år till om man gjort en ordentlig lagning, men det var svårt att avgöra när de satt på plats – och nu fanns ingen återvändo…

De nya tillverkades tvådelade, som originalen, av ek. Den undre delen med vertikala fiber, för att få bättre grepp för att skruva de nedre borden från utsidan. Extra viktigt då understa delen av spanten som satt intill kapats bort.

De gamla fick tjäna som mallar, men det blev ändå mycket jobb med bandsåg och bandslip för att få dem att sitta tätt. Svårigheten är att få en känsla för krökningen i två dimensioner – och på två sidor. Tar man bort för mycket är det kört, så det gäller att gå varsamt fram och testa passformen ofta.

När passningen var perfekt och alla hål borrade, fick de några lager mönja och på undersidan lite gucka gjort på gammal torkad mönja, fönsterkitt och Ettans.

Ny skruv från utsidan för de nedre borden, och kopparspik med brickor för de övre, och de är redo för tjänstgöring.